Spannmålsodlingen är en viktig del i produktionen av svenska livsmedel. Spannmål förädlas både via kvarnar till bröd och andra spannmålsbaserade livsmedel, samt via lantbruksdjur som producerar livsmedel i form av exempelvis mjölk, ägg och kött. Den största grödan, sett till producerad volym, är höstvete, som används framför allt till produktion av spannmålsbaserade livsmedel. Näst största gröda är korn, som används framför allt till foder, men också som maltkorn i bryggerier och destillerier. I år har vädret varit en utmaning för växtodlingen både under sådden, tillväxtperioden och skörden. Avkastningen varierar också över landet, vilket gör att det är svårare att skapa en prognos.
Variationerna i skördarnas storlek mellan enskilda år är till största delen beroende av vädret. De svenska skördarna har i grova drag gett runt 4,5–5,5 miljoner ton sedan mitten av 1970-talet. Under samma period har arealen med spannmål minskat, men samtidigt har avkastningen har ökat, vilket gör att den totala produktionen håller en relativt stabil nivå. Sverige är i normala fall självförsörjande på spannmål och har sedan flera decennier ett positivt handelsnetto för spannmål. Under senare år har vi noterat en ökande variation i skördarnas storlek, vilket illustreras i figuren nedan. Grafen visar skillnaden i producerad volym i miljoner ton för varje år, jämfört med sitt närmast föregående år.
Från 1997 till 2018 var en skillnad på en miljon ton en stor skillnad och något som inträffat bara ett par gånger. Torkan 2018 och den då svaga skörden på knappt 3,3 miljoner ton ger upphov till stora kast. Både 2017 och 2019 gav goda skördar på runt 6 miljoner ton. Även därefter noteras dock stora variationer. Skörden 2021 gav nästan 1 miljon ton mindre än året före. Skörden 2022 var ungefär lika stor som 2020 och skörden 2023 var 1,5 miljoner ton mindre än 2022.
Variationen i skördarnas storlek är en utmaning, både för lantbrukare, spannmålshandeln och efterföljande förädling. Ambitionen att öka andelen svenska livsmedel, som både politiken och näringslivet hyser, kräver en ökning av skördarnas storlek över tid. En stärkt konkurrenskraft, en god resiliens i den ökade geopolitiska osäkerheten liksom klimat-förändringarna talar för en sådan utveckling. Befolkningens storlek ökar också. År 2023 var vi drygt 10,5 miljoner invånare i Sverige. SCB uppskattar att vi kommer passera 11 miljoner invånare 2040 och vara 11,8 miljoner invånare 2070.
Även om vi blivit vana vid en svensk självförsörjning – och export – av spannmål ska vi inte ta den för given. Vädervariationer har gett stora fluktuationer i produktionen och ett varmare och blötare väder ger nya utmaningar med skadeinsekter, svampsjukdomar, virus och andra skadegörare. Detta påverkar i sin tur produktionen negativt. Arbetet med att stärka den svenska livsmedelsproduktionen framöver behöver innefatta även perspektivet att skördarnas storlek varierar mer och inte utgå från att stora skördar är en självklarhet.